myrsteg

Just nu går allt i myrsteg. Jag saknar Johan, fastän jag skjutsade honom till båten igår...Men jag gör det och det känns bra efter alla dessa år tillsammans. Nu låter jag som en gammal kärring, men det är jag nog innerst inne..hehe. Jag saknar Åbo, julgatan, handla julklappar, träffa Jenny, bara mysa inne i läggan. Jag saknar julloven som man hade när man var liten. I år ska jag ha ett sådant - vara ledig - inte jobba lov. Jag saknar det och nu är det bara ett par veckor kvar av att orka kämpa så får jag äntligen vila lite.

Praktiken lider mot sitt slut. Jag har blivit klokare och visare men känner mig fortfarande som en ofullständig skulptur, helt oformad ännu men grunden är där. Man vet vad det kommer att bli i alla fall. Det har gått bra - jag är nöjd.

Sitter ensam i ett stort mörkt hus. Vill gå ut och gå men drar mig för att vandra ensam, tycker inte att det är så trevligt att gå ensam när det är mörkt och blåsigt. Men jag kommer mig säkert ut om en timme när jag får myror i brallan och bara måste ha frisk luft och lite puls.

* Tänk positivt och mys i mörkret*

obetydligt men ganska kul

Dagarna går och helt plötsligt fyller man år. Bara sådär, helt plötsligt. Det är mysigt att fylla år. Men i år tycker jag att siffran är helt obetydlig - 23?? Vad betyder det? Egentligen inte så mycket förutom att jag blir äldre och ska anses vuxen..eller?

Dagen har varit lite extra. På fredag ska hela tjocka släkten hit på kalas, det ska bli kul! Det verkar som att alla tycker att november är tråkmånad för helt plötsligt har nästan alla passligt att kalasa lite!

Grejar på och hänger inte med riktigt (som vanligt, börjar bli ett mantra) varken i kroppen eller i själen. Men ännu en sak har jag fått gjord. Bara det tråkigaste kvar som jag skjutit upp under en längre tid nu....suck. Jag vet att det kommer att gå snabbt bara jag börjar men det är just det...att börja.

Men imorgon kommer gulle! Jag hade en underbar helt i Åbo förra helgen. Missade båten på söndagen, betalade pängar till sjöss...fick ta kvällsfärjan istället...kan säga att det blev lite kaos när Johan väckte mig och sa "Gulle, jag tror inte att det blir någon resa för dig idag..." kl. var 08.30, båten går 08.45. Så kan det gå. Jag fick njuta av ännu en dag med mitt guldkorn och soligt väder!

 

Grattis till mig på dagen! En fin dag fastän jag har ont i min kära vän visdomstanden som tandläkaren vill att jag ska ta bort...det sa hon idag. Jag blev rädd.

flyter iväg

Jag ska flyta bort från ön och samla på energi, kärlek och julens skatter. ♥

i övrigt

Just nu:

Min praktik är det inget fel på. Börjar få grepp om saker och ting.
Skolan mailbombar mig just nu vilket gör mig oerhört stressad och irriterad. Det finns så mycket som "måste" göras då och då för att man ska få examen m.m. Ja, våra lärare tycker om att köra med lite hot också som en extra krydda i tillvaron...det räcker inte med den egna ångesten som finns..
Fritiden - finns den? Är jag ändå nöjd med. Jag är tacksam över att allt annat i mitt liv är bra och fungerar just nu. Om något skulle braka (peppar,peppar, ta i trä...eller vad man nu brukar säga) så skulle jag absolut gå in i väggen. Ingen skulle märka att jag är stressad men inne i mig finns det en oro som bubblar - varje gång jag får ett mail från skolan med nya direktiv...Stop, fel person, fel adress! Vill jag skicka tillbaka.

Tack för att allt annat är bra! Jag har en helt fantastisk sambo, en fin relation med hela familjen/släkten, har fina vänner och trivs med mig själv. Bra! Lite peppning är alltid uppiggande!

söndag

---SöndagsångestSöndagsångestSöndagsångestSöndagsångestSöndagsångestSöndagsångestSöndagsångest---

Det var ganska länge sen nu, som jag hade ångest, på söndagen. De gånger jag faktiskt får ångest så är det passligt nog på söndagar. Det är tydligen inte bra att måndagen är kommande i mitt inre. Jag är deppig (detta är på grund av vädret, det är en sak som är säker, jag är ju ett solens och ljusets barn), stressad, nervös, rastlös och kraftlös. Till på köpet har jag även varit tvungen att vinka adjö till min underbara skatt idag. Inte så uppmuntrande känslor alltså.

Men, jag har haft en kul och härlig helg. Vi har skrattat och busat. Jag har fått träffa mitt skojiga gudbarn Amanda som jag träffar alldeles för sällan. Och hennes lillasyster som är 1,5 år, ett riktigt charmtroll (Johan kallas Jojje, jag kallas Emmi av henne). Jag har klippt Johans hår, det blev bra efter vissa svårigheter på vägen så att säga...haha...Jag fick panik men han tog det lugnt och med humor. Det har även blivit varmare ute, vilket är underbart för min frysande och skakande själ. Så summa sumarum, det finns många plus också, men när söndagsångesten slår till på eftermiddagen då känner man sig ganska liten på jorden..... 

Res dig människa, höj ansiktet mot skyn och gå med stolta steg. Du är du för att du ska vara du!

Mörkt

Ute är det mörkt. Inne är det mysigt, vi eldar i spisen i köket och inne i biblioteket/kontoret/pysselrummet. Ljusen som brinner lyser upp de mörka rummen. Min älskling lyser upp mitt liv idag - vilken tur att jag har honom (och han har tur som har mig, förstås)!

Det svider som mest i själen när en person som är en nära sviker. Men som min älskade syster sa, det är ingen idé att bli irriterad och sur för du förstör bara din dag, helt i onödan... Så vi släpper det och går vidare.

Kärlek myspys glädje trygghet
livet

träna & känna

I sommar, när jag har fått min examen så ska jag kunna arbeta på en mödrarådgivning. Intressant tanke det där. Känns väldigt långt borta just nu.
Jag är glad att vi har praktik för det är inte det lättaste att hitta lilla grynet långt inne i en annan persons stora mage...De späda mammorna är ju förstås lättare för deras magar är det enda som sticker ut, men alla är vi ju inte smala och små så det är bra med träning. Kul är det i alla fall att stå känna var huvudet är och sen blir babyn irriterad för att man är där och klämmer och så får man sig en spark i handen...sött. Att lyssna på hjärtljuden är också underbart, spec när man ser lyckan i föräldrarnas ögon när de får höra att deras lilla mår bra där inne...Mycket att prata om är det i detta arbete. Men det är ganska logiska saker. Det gäller nu bara att få det strukturerat så att jag inte helt pladdrar på som en nervös dåre när jag ska ta emot besöken...det vill jag ju inte. Jag vill ha allt på grej före jag sätter mig på den stolen och ska börja svara på frågor och ge en massa info. Men det kommer.

Igår var det core och idag har jag ont i rygg och axlar, konstigt nog inte i baken eftersom vi tränade den som galningar.

Snart är det mat hos min kära mormor. Promenad blir det senare ikväll, är beroende av frisk luft nu, måste ha det varje dag annars blir jag irriterad och rastlös. Imorgon anläder min sötnos!

4v hurry curry

Första dagen på mödrarådgivningen. Tycker redan om min handledare! Hon är lugn, trevlig och bra på att förklara. Det känns tryggt. Känner dock på mig att de kommande 4 veckorna kommer att gå äckligt snabbt. Hur ska jag hinna hålla en föräldraförberedelsegrupp (en lektion)? Och hur ska jag hinna bli trygg i hälsovårdarrollen och kunna ta emot "mina" egna mammor och pappor OCH dessutom komma ihåg allt som ska diskuteras med dem? Nej, men jag har tur som fick denna handledare, tror nog att jag klarar det med hennes hjälp :) Om veckorna går snabbt får jag snart åka hem till min älskling också, det är ett plus förstås!

Jag har en natt med orolig sömn och en dag med bara en massa nytt bakom mig - vilat en stund på soffan och varit ut och gått - finns inget bättre än frisk luft för hjärna och kropp!

Om några dagar kommer mitt hjärta - längtar...saknar...♥

lev lite..

Det är en skön känsla i kroppen när jag äntligen kommit fram till (efter dryga tre år) att jag måste prioritera livet utanför skolböckerna också. Imorgon startar min praktik (som sagt) men jag läser inte in mig nu före, jag tar det sen när jag vet vad som behöver läsas in. Istället har jag gått ut och gått, 2 gånger för att det varit så skönt väder.
Mulet (förstås) men ingen vind och då tycker jag om att gå...
 







Målat har jag också gjort, äntligen har det släppt, kan måla nästan hur mycket som helst nu - befriande!

Stannade upp i skogen och lyssnade på tystnaden - fantastiskt, avslappnande och rogivande.

Idag skickas ett grattis till alla pappor.

Idag saknar jag mitt troll, att ligga i soffan och slötitta på Sopranos, busa och gosa...en kram, en kyss, en smekning på min kind..

Från spökstaden..

 


Jag vill verkligen inte vara nedlåtande eller elak mot dem som väljer att bo på Åland under vinterhalvåret, men jag skulle inte klara det. Ni är verkligen tuffa som orkar gå igenom Mariehamns enda "shopping"gata och samtidigt vara nöjda med de få butiker som finns.. Jag är imponerad. Jag ser en spökstad när jag närmar mig med bilen, ingen är ute och går, ingen är påväg någonstans. Var är alla? Jo, inne (tror jag?). Idag var de flesta också på fika, det var förstås fullt av fikasugna människor när vi skulle försöka hitta någonstans att slå oss ner.

Ålänningar är ett speciellt folk - jag är såklart stolt över att komma härifrån, ålänning som jag är, men ibland förundras jag över Åland och ålänningar, hur vi fungerar. Det blir väl så när jag bor borta?..

Fick träffa Sara-Li och Mia. Det var väldigt mysigt och avslappnande! ♥

Lördags kvällen spenderas ute på laaande....i Haaamland som man säger på åländska.

Förresten så rekomenderar jag verkligen de åländska systrara "Ulvens Döttrar"s nya skiva "En klunk av det blå"! Den är jättebra, åländska texter, musik och sång. Musiken är en blandning mellan fornnordisk, asiatisk, afrikansk folkmusik. En häftig blandning alltså med annorlunda instrument.

så söta små..

Äntligen fredag! NU har jag haft mina tre dagar praktik, 2 dgr BB och 1 dag Mödrapkl. Ingen förlossning som jag hann vara med på...tyvärr. Men däremot en hel massa annat som jag fått se och göra! Givande tre dagar, verkligen! Och mycket söta små nyfödda raringar!!!♥ Men praktikdagar är bråda dagar vilket gör att jag inte hinner med så mycket annat. I alla fall inte sitta vid datorn...kollade mailen idag och där hade jag en lång rad med nya mail...suck, tråkiga mail också.

Helgen då?! Jag ska träffa Sara-Li imorgon på en fika. Vi sågs i somras senast så det ska bli kul. Annars ladda inför kommande praktik på mödrarådgivningen - som ska bli såå kul!

Ikväll ska jag gå ut och gå, få frisk luft! Sedan ska jag ligga på soffan! Så är det med det..

sugar rush

Sitter inne..förstås. Imorgon börjar mina tre dagar praktik på BB och mödrapolikliniken. Det ser jag verkligen fram emot och jag hoppashoppashoppas att jag får vara med på en förlossning igen..det var det vackraste jag varit med om sist jag var med! Borde ju förstås läsa in mig lite, repetera kring allt det där men det har inte blivit av än.. om en stund, ska pyssla lite först.

Jag kom mig faktiskt ut igår. Jag fick en galen rastlöshet i kroppen efter en hel dag inomhus. Gjorde ett träningspass med mammas hantlar och sedan gav vi oss iväg en timme, skönt! Ikväll ska jag på core träning med mamma och moster. Det ska bli skönt. Har inte gått på något pass nu på en lång tid och jag har alltid tyckt om att gå på olika pass. Core är ju speciellt bra för de djupa mage/rygg musklerna som behöver vara starka.

Eftersom jag varit ledig idag har jag sovit länge. Sedan har jag suttit och smuttat på kaffe till "Efter tio" med Malou på tv4. Ett jättebra och intressant program. I slutet pratade de om sockerberoende. Testa om Du är i riskzonen: Test
Själv är jag kanske i riskzonen, vissa frågor är jag lite osäker på om jag skulle svara ja eller nej på, det blev 2-3ja för min del. Men eftersom jag är en periodare när det gäller detta så tar jag det inte så allvarligt, det kan gå veckor utan att jag är sugen på godsaker..Men bra att testa i alla fall.

Min helg

Jag älskar naturen och den friska luften! Vad mysigt vi hade det i lördags! Samlade kvistar, eldade brasa, åt soppa och grillade korv! Jag, gulle och hans föräldrar!♥





Idag är jag däremot glad över att jag inte bor permanent här på ön. Jag är glad över att bara få vara här en viss period. Vädret är trist, mörkt och rått. Jag har suttit inne i huset hela dagen...ingen motivation till att ens kika ut genom dörren...kanske senare. Om jag skulle bo här ute på landet skulle jag bli isolerad och bortglömd. Jag skulle själv glömma bort den stora, fina världen utanför huset, Åland, Finland...Jag sitter och lagar julkort istället...

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0