myrsteg

Just nu går allt i myrsteg. Jag saknar Johan, fastän jag skjutsade honom till båten igår...Men jag gör det och det känns bra efter alla dessa år tillsammans. Nu låter jag som en gammal kärring, men det är jag nog innerst inne..hehe. Jag saknar Åbo, julgatan, handla julklappar, träffa Jenny, bara mysa inne i läggan. Jag saknar julloven som man hade när man var liten. I år ska jag ha ett sådant - vara ledig - inte jobba lov. Jag saknar det och nu är det bara ett par veckor kvar av att orka kämpa så får jag äntligen vila lite.

Praktiken lider mot sitt slut. Jag har blivit klokare och visare men känner mig fortfarande som en ofullständig skulptur, helt oformad ännu men grunden är där. Man vet vad det kommer att bli i alla fall. Det har gått bra - jag är nöjd.

Sitter ensam i ett stort mörkt hus. Vill gå ut och gå men drar mig för att vandra ensam, tycker inte att det är så trevligt att gå ensam när det är mörkt och blåsigt. Men jag kommer mig säkert ut om en timme när jag får myror i brallan och bara måste ha frisk luft och lite puls.

* Tänk positivt och mys i mörkret*


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0