brrr

Kylan är här. Det är inte många minusgrader men det känns kallt. Jag kan än en gång konstatera att jag inte är gjord för kyligt väder eller vinter. Det, plus barn, vagnen som ska knuffas i snö och alla kläder är inte en trevlig kombo. Det trista är ju att trots alla kläder så står jag ändå och fryser. Fy! Tur att jag inte jobbar med något som kräver att jag ska vara ute på vintern. Det räcker med att pinas en stund för Alice skull. 
Vabbar idag. Som säkert många andra. Gäller att få dagen att gå utan för många arga stunder, som det lätt blir när man kommit på att man kan testa och bestämma över saker men mamma kanske inte håller med....haha..Det är en bestämd dam vi har, men det är en bra egenskap. 




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0