Det sista avskedet

Idag var det mormors begravning. Det var väldigt fint. En jobbig men ändå vacker stund.
Nu är mormor och morfar tillsammans igen.
Det är såklart tomt utan henne, det märks redan... och jag får tårar när jag tänker på alla minnen. Men, vi fick ha henne här på jorden länge och det är jag tacksam för.
Min fina mormor som hade ett stort hjärta där vi alla hade en plats. Jag minns dig för alltid 💗


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0