ordet sen...

När jag började studera till sjukskötare/hälsovårdare i Åbo och vi blev bombarderade med uppgifter och en hel del "måsten", då, för att klara av stressen, började jag med ordet "sen". Jag körde med det ordet som ett mantra tills jag levde efter det. Allt behövdes inte göras samma dag/samma vecka/samma helg utan kunde kanske vänta till närmare deadline, jag behövde inte kunna allt NU, utan jag visste att vissa saker lär jag mig Sen. Så, det ordet blev lite av min räddning att orka och kunna ta itu med stressen. Samma sak känner jag för övrigt i livet, allt behöver inte göras Nu, utan vissa saker kan man faktiskt vänta med till Sen. På jobbet måste man kunna tänka Sen annars blir man kvar på jobbet till sena kvällen varje kväll.

Men, det är inte alltid jag tycker om ordet Sen. Inte när man vill göra något nU, något kul. Som att skaffa hund (har nu suttit och sett på en massa valpbilder och mitt hjärta är i tusen små bitar över att de kan vara så söta). Det vill jag göra Nu, men jobbet säger att jag måste vänta till Sen. Inge kul att ha en stackars hund hemma hela dagen och endast ha tid på kvällen och helgen. Men det suger att denna sak, som jag älskar så mycket (att ha djur) måste blir ett Sen.....Vuxenlivets tråkiga baksida. Vill jobba hemifrån och ha en vovve :) Starta eget? En stackars katt vill jag inte heller ha instängd i en lägga...inget djur för min del för tillfället alltså, utan Seeeennnn...i framtiden, då blir det nog en hel drös istället :) Japp, så får det bli!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0