slow mo..

När jag är ensam hemma går allt långsamt. Jag tror Johan har en osynlig liten piska när han är hemma för av någon anledning är jag mycket mer effektiv när han är hemma?? hmm... Jag planerade nämligen storstädning av lägenheten ikväll - resultatet blev småplock, middag, disk, tvätt och Idol. Ingen storstädning alltså. Dammet ligger kvar som en påminnelse till imorgon.
Jag måste nog, fastän jag inte alls har lust, erkänna att jag nog är fröken "jag gör det sen" när det gäller lite halvtråkiga sysslor. Nu ler mitt gull. Så många gånger som han sagt att jag gör saker "sen" och jag blir sur, för i min fantasi är jag nämligen den effektiva lilla myran ;) Ibland får man helt enkelt öppna ögonen och acceptera de mindre smickrande sidorna av sig själv.


Tar det med en klackspark....

och sjunger under bordet...



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0