ögonlocken fast

Hösttröttheten har slagit ett hårt slag i min skalle. Med en gjutjärnspanna tror jag. Är trött. Och fryser. Går med väst på jobbet men det hjälper ju inte. Mina naglar är blå. Repris varje höst. Varje vinter. Längtar efter min sprudlande energi och mina varma händer...våren. Bra att mitt humör håller sig på topp trots trötthet och kyla. Annars vore det riktigt dystert.

Imorgon är det fredag. Den här arbetsveckan gick också. ♣


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0