butter

Ska och träna - skulle inte orka men känner samtidigt att det kanske är det enda som hjälper mot mitt humör. Mitt humör har gått upp, ner och hit och dit idag. Det har gått ut över mig själv genom ångest och stress, och gått ut över Johan för att han råkar vara i närheten. Hoppas endorfinerna ersätter butterheten och nedstämdheten med optimism, glädje och för Johans skull kärlek :)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0