Vi skulle ha myskväll ikväll...ja, om det skulle vara som vanligt, den vanliga, sköna rutinen hemma i lägenheten i Åbo. Men här är jag, på Åland, utan mitt gull och utan min myskväll med honom...tråkigt, trist.

Annars har jag aldrig känt mig så välkomnad som jag kände mig igår. När jag kom på jobb fick jag massor av kramar, många välkomnande ord och glada leenden av både personal och klienter! Det var jätte roligt och det fick mig verkligen att känna att jag hamnat rätt! Kände mig verkligen uppskattad och efterlängtad! Det har varit kul att jobba dessa två dagar och nu ser jag fram emot arbetsdagarna under resten av sommaren också!

Min kära syster är sommarens hjälte! Japp, hon räddade livet på en man på Arlanda som fick hjärtstopp förra veckan, hon och två andra utförde första hjälpen och detta gjorde att han överlevde!! De flesta som kan första hjälpen skulle nog inte göra någonting utan bara stå och titta i panik MEN min syster ingrep och detta är jag jätte stolt över! Henne kan man lita på i en akut situation!

Mitt älskling måste jag bara berömma också. Inte för att det hänt någonting som liknar min systers handling MEN han är en underbar man som jag uppskattar och är så stolt över ändå. Han är diplomingengör, han är omtyckt av alla (ja, jag tror faktiskt det), han är smart och allmänbildad, han är snygg, trevlig, organiserad och trygg. Listan kan fortsätta i all oändlighet men han är helt enkelt fantastisk min karl. Jag känner mig trygg med honom och känner mig älskad. Det betyder jättemycket nu när vi är ifrån varandra. Det gör att det funkar! Visst är det trist att vara ifrån honom men, så är livet...på en pinne...