kampen

Kampen mot sömnen är hård. Lillan har svårt att sova på dagen men brukar somna ganska lätt på kvällen och sova bra. Men ikväll var det en kamp som hon försökte vinna men blev till sist tvungen att kapitulera. Jag försökte i drygt en timme men varje gång huvudet nuddade sängen tittade hon på mig med sina stora ögon. Johan fick ta över och hon somnade på 7 minuter. Orättvist men bra förstås!
Det är bra att han har en uppgift eftersom jag levererar maten 😉

Imorgon är en ny dag!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emelieisaksson

det är de små tingen som gör livet värt att leva

RSS 2.0